{"id":814,"date":"2019-11-12T18:07:03","date_gmt":"2019-11-12T18:07:03","guid":{"rendered":"https:\/\/abc-plasticsnews.fi\/?p=814"},"modified":"2019-11-13T00:31:34","modified_gmt":"2019-11-13T00:31:34","slug":"miljovanlig-plast-med-hjalp-av-jast","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/abc-plasticsnews.fi\/?p=814","title":{"rendered":"MILJ\u00d6V\u00c4NLIG PLAST MED HJ\u00c4LP AV J\u00c4ST"},"content":{"rendered":"\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Text: Mia Malmstedt  Foto: Agneta Olsson, Chalmers Tekniska H\u00f6gskola<\/h4>\n\n\n\n<p><strong> Vi har sv\u00e5rt att klara oss utan plast. Samtidigt \u00e4r plastavfallet idag ett av v\u00e5ra st\u00f6rsta milj\u00f6problem, och h\u00e5llbara alternativ efterfr\u00e5gas. Nu vill forskare p\u00e5 Chalmers hitta helt nya s\u00e4tt att framst\u00e4lla nedbrytbar plast. <\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"750\" height=\"340\" src=\"https:\/\/abc-plasticsnews.fi\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/ThomasA-IMG_1072_750.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1341\" srcset=\"https:\/\/abc-plasticsnews.fi\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/ThomasA-IMG_1072_750.jpg 750w, https:\/\/abc-plasticsnews.fi\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/ThomasA-IMG_1072_750-300x136.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 750px) 100vw, 750px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"has-drop-cap\"> F\u00f6rpackningar beh\u00f6vs, inte minst inom Livsmedelsindustrin. De allra flesta f\u00f6rpackningar har traditionellt tillverkats av icke-nedbrytbar fossil plast. Idag g\u00f6r medvetenheten om det \u00f6kade avfallsberget, och all plast i v\u00e5ra hav, att plast stegvis byts ut mot mer milj\u00f6v\u00e4nliga pappersalternativ \u2013 n\u00e4r det \u00e4r m\u00f6jligt.<\/p>\n\n\n\n<p>Men att endast anv\u00e4nda papper fungerar inte. En f\u00f6rpackning som ska klara att h\u00e5lla v\u00e4tskor, som juice- eller yoghurtpaket, kan till exempel inte best\u00e5 helt av papper. D\u00e5 kr\u00e4vs att f\u00f6rpackningen \u201dfodras\u201d med ett barri\u00e4rmaterial av plast.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">J\u00e4st ska tillverka plast<\/h4>\n\n\n\n<p>Det g\u00e5r faktiskt att tillverka nedbrytbar och milj\u00f6v\u00e4nlig plast, ber\u00e4ttar <strong>Thomas Andlid<\/strong>, som \u00e4r docent i Livsmedelsvetenskap vid Chalmers institution f\u00f6r biologi och bioteknik. <\/p>\n\n\n\n<p>\n\n\u2013&nbsp;&nbsp;&nbsp; Polymeren PHB produceras naturligt i vissa bakterier och \u00e4r en utm\u00e4rkt komponent. Plast av PHB s\u00e4gs brytas ner och f\u00f6rsvinna efter bara n\u00e5gra m\u00e5nader i jord \u2013 lite beroende p\u00e5 jordens sammans\u00e4ttning f\u00f6rst\u00e5s \u2013 och l\u00e4mnar inga giftiga rester efter sig.<\/p>\n\n\n\n<p>Problemet med PHB-tillverkning fr\u00e5n bakterier \u00e4r att den g\u00e5r f\u00f6r l\u00e5ngsamt och blir f\u00f6r dyr. Nu vill ett forskarlag med Thomas Andlid i spetsen f\u00e5 j\u00e4st att tillverka den eftertraktade polymeren, och menar att det finns goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar att lyckas:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;&nbsp;&nbsp; Forskare har f\u00f6rs\u00f6kt f\u00e5 vanlig bagerij\u00e4st att g\u00f6ra detta, men det \u00e4r sv\u00e5rt att uppn\u00e5 mer \u00e4n sm\u00e5 m\u00e4ngder eftersom bagerij\u00e4sten liksom g\u00f6r motst\u00e5nd. Vi anv\u00e4nder ist\u00e4llet en oljealstrande j\u00e4st. De har egenskaper som ligger mycket n\u00e4rmare det vi \u00e4r ute efter, f\u00f6rklarar Thomas Andlid som i tidigare studier isolerat j\u00e4ststammar fr\u00e5n exotiska v\u00e4xter:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;&nbsp;&nbsp; Fr\u00e5n b\u00f6rjan var vi ute efter en j\u00e4st som kan tillverka olja och lagra upp den i stora oljedroppar, och det kan de h\u00e4r stammarna. M\u00e5nga vill g\u00f6ra olja med j\u00e4st, men en dag t\u00e4nkte jag tv\u00e4rtom: Vad h\u00e4nder om man ist\u00e4llet st\u00e4nger av oljeproduktionen? \u00c5tminstone i id\u00e9v\u00e4rlden f\u00e5r man d\u00e5 en stam med perfekta f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r produktion av bionedbrytbar plast. Steget till PHB-tillverkning \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte s\u00e5 l\u00e5ngt.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Omdirigerar genetiska v\u00e4gar<\/h4>\n\n\n\n<p>Mycket f\u00f6renklat g\u00e5r det till s\u00e5 h\u00e4r: N\u00e4r j\u00e4sten ska g\u00f6ra olja skapar den f\u00f6rst en s\u00e4rskild molekyl \u2013 Acetyl-Coenzym A \u2013 som kr\u00e4vs f\u00f6r oljeproduktion. Samma molekyl beh\u00f6vs ocks\u00e5 f\u00f6r att producera PHB. S\u00e5 l\u00e5ngt st\u00e4mmer det allts\u00e5 \u00f6verens; det visar att den oljeproducerande j\u00e4sten kan l\u00e4mpa sig f\u00f6r PHB-produktion. Nu g\u00e4ller det f\u00f6r forskarna att st\u00e4nga av produktionssteget som leder mot olja, och ist\u00e4llet styra in p\u00e5 en genetiskt modifierad v\u00e4g mot PHB. Thomas Andlid j\u00e4mf\u00f6r det med att trampa upp en ny stig, som leder till havet ist\u00e4llet f\u00f6r till p\u00f6len i skogsdungen strax bredvid.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;&nbsp;&nbsp; Vi vet redan att v\u00e5r j\u00e4st producerar stor m\u00e4ngd olja, det bevisar att den producerar mycket av r\u00e4tt molekyl. Nu ska vi allts\u00e5 omdirigera processen s\u00e5 att det ist\u00e4llet produceras plast. Om vi lyckas tror vi att j\u00e4sten ocks\u00e5 kan tillverka stora m\u00e4ngder av den nya plasten. Vi \u00e4r n\u00e5got p\u00e5 sp\u00e5ren, och vi tror att detta g\u00e5r att f\u00e5 ekonomiskt h\u00e5llbart, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;&nbsp;&nbsp; Men f\u00f6r att f\u00e5 ekonomi i produktionen m\u00e5ste ocks\u00e5 billiga restprodukter kunna omvandlas till PHB. Vi har d\u00e4rf\u00f6r valt oljealstrande j\u00e4st med egenskaper l\u00e4mpliga f\u00f6r att v\u00e4xa p\u00e5 restprodukter fr\u00e5n skog och jordbruk. Det \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r bio-baserad produktion av nedbrytbar plast.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Stort engagemang i projektet<\/h4>\n\n\n\n<p>Att omr\u00e5det har potential styrks av de stora anslag som forskarna beviljades i b\u00f6rjan av \u00e5ret. Ett antal industripartners deltar \u2013 d\u00e4ribland Stora Enso \u2013 och projektet delas mellan Chalmers och Lunds universitet. P\u00e5 Chalmers \u00e4r forskare p\u00e5 b\u00e5de Livsmedelsvetenskap och Systembiologi involverade.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;&nbsp;&nbsp; Vi vill komma en bit p\u00e5 v\u00e4g, skapa produktionsstammar och studera PHB-produktionen p\u00e5 labb, och sedan f\u00e5r andra ta vid och arbeta med sj\u00e4lva plasten. Kanske kan den anv\u00e4ndas som del i kompositer, eller p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00f6rm\u00e5s att bli tillr\u00e4ckligt h\u00e5llbar f\u00f6r att anv\u00e4ndas i till exempel bilar, s\u00e4ger Thomas Andlid, och till\u00e4gger:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;&nbsp;&nbsp; M\u00e5nga branscher trycker idag p\u00e5 f\u00f6r att f\u00e5 fram b\u00e4ttre och mer milj\u00f6v\u00e4nliga alternativ. Det finns helt klart en efterfr\u00e5gan.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p> <em>Artikeln \u00e4r publicerad 13.9.2019 i webbplatsen av Chalmers Tekniska H\u00f6gskola <\/em><a href=\"https:\/\/www.chalmers.se\/sv\/institutioner\/bio\/nyheter\/Sidor\/Miljovanlig-plast-med-hjalp-av-jast.aspx\"><em>https:\/\/www.chalmers.se\/sv\/institutioner\/bio\/nyheter\/Sidor\/Miljovanlig-plast-med-hjalp-av-jast.aspx<\/em><\/a><em> . Artikeln \u00e4r publicerad i ABC Plastics News med tillst\u00e5nd av skrivarna. <\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Text: Mia Malmstedt Foto: Agneta Olsson, Chalmers Tekniska H\u00f6gskola Vi har sv\u00e5rt att klara oss utan plast. Samtidigt \u00e4r plastavfallet idag ett av v\u00e5ra st\u00f6rsta milj\u00f6problem, och h\u00e5llbara alternativ efterfr\u00e5gas. Nu vill forskare p\u00e5 Chalmers hitta helt nya s\u00e4tt att framst\u00e4lla nedbrytbar plast. F\u00f6rpackningar beh\u00f6vs, inte minst inom Livsmedelsindustrin. De allra flesta f\u00f6rpackningar har traditionellt [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":1969,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[101,102,95,98,99,100,103,97],"class_list":["post-814","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-uncategorized","tag-chalmers","tag-chalmers-tekniska-hogskola","tag-hiiva","tag-jast","tag-miljovanlig","tag-plastavfall","tag-tutkimus","tag-ymparistoystavllinen"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/abc-plasticsnews.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/814","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/abc-plasticsnews.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/abc-plasticsnews.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/abc-plasticsnews.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/abc-plasticsnews.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=814"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/abc-plasticsnews.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/814\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2019,"href":"https:\/\/abc-plasticsnews.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/814\/revisions\/2019"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/abc-plasticsnews.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/1969"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/abc-plasticsnews.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=814"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/abc-plasticsnews.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=814"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/abc-plasticsnews.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=814"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}